Smycken

Läs även

I Sverige finns omkring 700 smyckesbutiker. Nästan hälften av dessa ägs av företagen Iduna och Smycka. Sociala och miljömässiga risker finns i hela leverantörskedjan i smyckesbranschen. För den svenska smyckesbranschen har riskerna ökat eftersom en allt större del av produktionen sker i Asien.

Hur mycket?
Försäljningen av guld- och silversmycken i Sverige omsatte drygt 2 mdr kr 2010. Försäljningen sker huvudsakligen genom butiker och domineras av Iduna, som äger Guldfynd, Albrekts Guld och Hallbergs Guld. Tillsammans står Iduna och Smycka för nästan hälften av försäljningen i Sverige. Den övriga detaljhandelsförsäljningen utgörs huvudsakligen av oberoende guldsmeder, smyckesbutiker och försäljning i varuhus.

Varifrån?
Utvinning av guld förekommer i dag i cirka 100 länder. Kina står för 14 % av produktionen. Den småskaliga guldutvinningen sker framförallt i låglöneländer och vanligen under primitiva förhållanden. Smyckestillverkning är arbetsintensivt och sker i ökad utsträckning i låglöneländer, framförallt Kina, Thailand och Indien. Innan det hamnar i ett smycke har det hanterats i flera steg och av många olika aktörer. Under processen blandas guld från olika ursprung och blir i princip omöjligt att spåra tillbaka till gruvan där det en gång utvunnits. Guldsmycken som är tillverkade i Sverige består i princip uteslutande av återvunnet guld.

Problem
Storskalig guldutvinning är behäftad med stora miljö- och hälsorisker för anställda, för lokalbefolkningen och kringliggande miljö. Stendammslunga är en vanlig sjukdom bland gruvarbetare i hela världen. Vid storskalig guldutvinning används vanligen cyanid för att anrika guldet. I vissa fall har det lett till miljöfarliga utsläpp av cyanid. Vid småskalig guldutvinning används vanligen kvicksilver för att anrika guldet och processen leder till stora utsläpp, i genomsnitt tre kilo kvicksilver per kilo guld. Det gör branschen till världens största utsläppare av kvicksilver. Kvicksilvret förgiftar miljön och är hälsovådligt för de arbetare som sköter hanteringen. Vid tillverkningen av smycken i frizoner i Indien hindras arbetarna från att organisera sig i fackförbund. 

Guldutvinning i Kina
Guldbrytningen i Mojiang bedrivs med föråldrad teknik och utan hänsyn till att miljön skövlas. Stora naturområden är förgiftade av cyanid. Arbetarna har en svag ställning. Lönerna låga och löneutbetalningarna kommer ofta för sent. Arbetarna är i händerna på gruvbolaget. Alla bostäderna i gruvsamhället ägs av företaget. Den arbetare säger upp sig förlorar både jobb och bostad. Dessutom är boendestandarden är låg. För det mesta saknas varmvattnet när arbetarna ska duscha efter avslutat arbetspass. Nyligen fick gruvbolaget en ny ägare, det Hongkongbaserade företaget Pu Er Sheng An Di Property Company Limited. Det har ytterligare försvagat arbetarnas position. Tidigare hade arbetarna ägarandelar i företaget, den möjligheten finns inte längre kvar. En slutsats är att gruvbolaget bedriver en dubbel exploatering: av miljön och av arbetarna.

Smyckestillverkning i Indien
En betydande del av de guldsmycken som säljs i Sverige är tillverkade i Asien. I synnerhet Iduna använder flera stora leverantörer i Indien. En stor del av dessa leverantörer finns i den ekonomiska frizonen SEEPZ i Bombay, ett centrum för den indiska smyckestillverkningen. Fältstudie visar att de fackliga rättigheterna i frizonen är inskränkta. Flera fackligt aktiva arbetare har avskedats, vilket är ett direkt brott mot ILO:s kärnkonventioner. Vidare hävdar de intervjuade arbetarna att lönenivån är låg och att de inte har möjlighet att spara pengar inför pensionen. Några av arbetarna pekar också på problem i arbetsmiljön, det gäller arbetsuppgifter som är krävande för ögonen och hanteringen av farliga kemikalier.

Initiativ och märkningar
Ett centralt problem inom smyckesbranschen är svårigheten att spåra guldets ursprung och därmed möjligheten att välja guld som utvunnits på ett hållbart sätt. Ett flertal internationella initiativ har lanserats för att förbättra situationen. Dels finns nischade initiativ såsom Fairtrade och Jeweltree som skapat egna leverantörsled för att garantera spårbarhet och att guldutvinningen sker på ett hållbart och rättvist sätt. Dels finns ideella organisationer som Alliance for Responsible Mining och Artisanal Gold Council som arbetar med att förbättra situationen inom småskalig guldutvinning. Det finns även bredare företagsledda initiativ som Responsible Jewellery Council som syftar till att förbättra förhållandena och skapa spårbarhet i den konventionella handelskedjan. 

Smyckesbranschen i Sverige
Den svenska smyckesbranschen bedriver ännu inte något aktivt arbete för att förbättra villkoren i leverantörsfabrikerna och i guldutvinningen. Idunas företrädare säger att det nyligen inlett ett arbete, vilket bland annat resulterat i att företaget anslutit sig till BSCI, en sammanslutning av europeiska företag med en gemensam uppförandekod. Ännu har dock Iduna ingen överblick av villkoren på de leverantörsföretag man använder. Iduna har inte heller engagerat sig i att förbättra villkoren i guldutvinningen. När det gäller Smycka – det näst största av de svenska smyckesföretagen – är man till stor del en vidareförsäljare av andra företags märkesvaror. Smycka menar därför att det etiska ansvaret främst ligger på dessa märkesföretag. Därutöver finns flera branschorganisationer för svenska smyckesföretag. De två viktigaste är Guldsmedsbranschens Leverantörsförening och Smycken & Klockor. Inte heller dessa har initierat något aktivt arbete för att stärka ansvarsarbetet inom branschen.

Rekommendationer till företagen
De svenska smyckesföretagen måste sätta i gång ett aktivt CSR-arbete, höja medvetandenivån hos sin personal och ta ansvar för sin produktionskedja. Svenska företag och branschorganisationer behöver engagera sig i de internationella initiativ som finns för att effektivt utnyttja befintliga processer som arbetar med att göra produktionskedjan i smyckesbranschen mer hållbar.

Vad kan jag göra som konsument för att påverka företagen?

- Ställ frågor när du handlar smycken, om företagets sociala och miljömässiga engagemang.

- Fråga efter ekologiskt och Fairtrade-certifierat guld.

- Skicka in ett elektroniskt påverkansvykort här!

BilagaStorlek
Rapport "Allt är inte guld som glimmar"1.26 MB