Kaffe

Hur mycket? Kaffe motsvarande ungefär 2 miljarder kr importeras från utvecklingsländer. I världen dricks det 2 250 000 000 koppar kaffe om dagen. Sverige dricker, efter Finland, mest kaffe i världen; hela 10 kilo per person och år.

Varifrån? Stora exportländer är bland annat Brasilien, Colombia, Kenya, Guatemala och Costa Rica.

Vem? Mellan 30 och 100 miljoner människor i utvecklingsländer är direkt beroende av kaffeproduktionen. Kaffeindustrin omsätter ca 125 miljarder kronor per år. Bara oljeindustrin är mer värdefull på världsmarknaden.

Ekonomi och miljö
Den traditionella kaffeproduktionen är långt ifrån hållbar. Kaffet odlas oftast av småbönder som i sin tur säljer kaffet till olika mellanhänder. Den ekonomiska osäkerheten för bönderna är det största problemet. Kaffebusken tar lång tid att driva upp och investeringarna är stora. Efter några års kaffeodling utarmas jorden, vilket gör det svårare att lägga om produktionen. Kaffepriset varierar mycket och sjunker stadigt. Bara mellan 1997 till 2000 har priset sjunkit med ca 7 procent på världsmarknaden.

Mänskliga rättigheter
De som är anställda på plantager och engagerar sig i fackligt arbete blir ofta svartlistade hos företagen och förföljda. I många kaffeproducerande länder som Brasilien, Guatemala, Colombia och Mexiko förekommer omfattande brott mot mänskliga rättigheter. Därför är det särskilt viktigt att konsumenterna kräver rättvisemärkt kaffe. I andra europeiska länder, som Schweiz, har rättvisemärkt kaffe på kort tid tagit över fem procent av kaffemarknaden. Vi kan påverka utvecklingen mot en mer social och ekologiskt ansvarsfull handel med kaffe.

Swedwatchs rapport " Kaffe från Brasilien — en bitter smak av orättvisa" är en av de senaste rapporterna om verkligheten bakom produktionen av kaffe.

Skillnaden mellan rättvisemärkta och "vanliga" odlingar är stor
Två svenska journalister beskriver i tidningen "Kaffe - en schysst böna?!" hur de nästan fick en chock när de såg hur dåliga förhållandena är för dem som arbetar på de stora kaffeplantagen i Mexiko.

Det är framför allt gästarbetare, som arbetar på plantagen. De tar sig illegalt till Mexiko från Nicaragua och Costa Rica i hopp om att kunna tjäna pengar. Lönerna är urusla och bostadsbarackerna ser nästan ut som koncentrationsläger med upp till 150 personer per sovsal. Där bor familjer och de har bara ett litet skynke för sängen, för att kunna vara i fred, säger Annelie Barkelund, den ena journalisten. Plantageägarna har en tydligt rasistisk inställning gentemot arbetarna, som främst är indianer.

På de kooperativ som producerar kaffet som blir rättvisemärkt är stämningen och levnadsstandarden helt annorlunda. Det är inte så att bönderna i kooperativen inte har det svårt, men deras levnadsvillkor är betydligt bättre än för andra kaffearbetares. Tillsammans planerar de för förbättringar. Ena året kanske man lägger plåttak på de små husen och ett annat år kanske det handlar om att förbättra vattnet, säger Annelie. De två journalisterna har gjort en film om hur kaffe produceras. Beställ kaffefilmen hos Föreningen för Rättvisemärkt.

Vad innebär rättvisemärkning?
Rättvisemärkningen garanterar att producenten får rättvist betalt för sitt arbete. Inköpen görs direkt hos producenten, som alltid får mer betalt än världsmarknadspriset. Handeln sker på långtidskontrakt och med möjlighet till förskott. Internationella kontrollanter besöker regelbundet alla producenter. Föreningen för Rättvisemärkning, tel: 08- 50 57 56 90, e-post: info@rattvisemarkt.se

För mer information om Rättvisemärkt, se "Märkningar".