Kläder

Detta kan ses som något positivt då det leder till ökad sysselsättning och kan förse människor som lever i fattigdom med ökade möjligheter att göra något åt sin situation. Lokaliseringen av klädfabriker i låglöneländer kan dock likväl vara en återvändsgränd om klädföretagen inte tar sitt sociala och miljömässiga ansvar. Vår rapport ’’Har modet modet?’’, som publicerades 2010, pekade mot en positiv utveckling vad gäller klädföretags ansvarstagande för arbetsförhållandena i deras leverantörskedjor. De flesta av de stora aktörerna på den svenska klädmarknaden har formulerat uppförandekoder som ställer strikta krav på hur deras leverantörer ska behandla sina anställda. För att försäkra sig om att dessa uppförandekoder faktiskt implementeras så genomför de flesta av företagen rutinmässiga kontroller hos sina leverantörer. Trots att konkreta framsteg har gjorts sedan 90-talets skandaler inom klädbranschen, så återstår mycket arbete i detta avseende.

Hur mycket?
Den svenska klädmarknaden omsätter idag cirka 70 miljarder kronor och domineras av ett fåtal jättar, till exempel H&M, Lindex & Kappahl och Varner-Gruppen.

Varifrån?
Konfektionsindustrin är och har även historiskt sett varit en viktig industri för Sverige. Den har genomgått enorma strukturella förändringar genom årens gång. För femtio år sedan var en stor andel av kläderna på den svenska marknaden producerade i Sverige. Ständigt ökande lönenivåer efter andra världskriget fick företag att söka sig söderut i jakt på billigare arbetskraft, för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga. I dagsläget produceras mer än hälften av våra kläder i låglöneländer, medan andra europeiska länder står för merparten av den resterande produktionen.

Problemen
Trots att saker och ting har förbättrats sedan skandalerna som präglade klädbranschen under 90-talet, så konfronteras många av dem som arbetar med att producera kläder i låglöneländer med odrägliga arbetsförhållanden och allvarliga hälsorisker. Nedanför kan ni läsa om några av de mest förekommande problemen inom klädindustrin.

Löner som inte räcker till – Det är ofta så att lönerna som betalas ut, även när det är den gällande minimilönen, helt enkelt inte räcker till för att leva på, speciellt då det är en familj som också behöver försörjas.

Farlig arbetsmiljö – Exponering för giftiga kemikalier, damm och osäkra byggnader tillsammans med brist på utbildning och skyddsutrustning kan leda till grava hälsoproblem för de anställda vid klädfabriker, där adekvat sjukvård ofta skiner med sin frånvaro för fattiga människor.

Omänskliga arbetstider – Många fall har dokumenterats där arbetsskiften sträcker sig långt bortom de åtta timmar om dagen som vi i Sverige är vana vid.

Maktlöshet – Arbetare är i vissa fall förbjudna enligt lag från att organisera sig fackligt. I de fall där det är tillåtet, skräms anställda ibland till att avstå från att organisera sig. Etablerade fackföreningar skulle kunna ge arbetarna fler möjligheter att själva göra något åt sin situation. Därför är bristen på möjligheten att organisera sig fackligt ett problem i sig.

Företagen
Den tidigare nämnda rapporten ’’Har modet modet?’’ är en ingående granskning av klädföretagens etiska och miljömässiga arbete.  Acne, Fabric Scandinavian, Gina Tricot, H&M, Indiska, Inditex, RNB Retail, Varner-Gruppen och Whyred ingick i granskningen och är alla betydelsefulla aktörer på den svenska klädmarknaden. Se etikbarometern och rapporten för mer information och rekommendationer för hur dessa företag ytterligare kan förbättra sitt betydelsefulla arbete med att producera socioekonomiskt ”fläckfria” kläder! 

Vad kan jag som konsument göra för att hjälpa till?

• Ställ frågor till företagen om vad de gör för att förbättra den sociala och miljömässiga situationen i leverantörsleden. Fråga personalen i butikerna, mejla eller ring.
• Ställ krav på företagen om du inte tycker att vad de gör är tillräckligt. Företagen bryr sig om vad deras kunder tycker om dem.
• Kräv att företagen arbetar för att de som tillverkar deras kläder ska kunna leva på sina löner. I de flesta fall kommer det inte att påverka priset i butiken nämnvärt.
• Följ och engagera dig i Fair Trade Centers och Rena Kläders arbete för att förbättra arbetsvillkoren i företagens leverantörsled.