English
Stor skillnad mellan etiska fonder i det orangea kuvertet
De fonder som märks som etiska i premiepensionssystemet skiljer sig åt med olika etikkriterier, vilket gör det svårt för småsparare att göra medvetna fondval. Dessutom är informationen till konsumenter bristfällig visar den nya rapporten ”Etiska fonder – för en bättre värld?” av Fair Trade Center.
Tio procent av fonderna inom premiepensionssystemet har en miljö-/etikmärkning. Dock ställs inga krav på vilka kriterier en fond ska ha för att få klassas som etisk utan det är upp till fondbolagen själva att definiera. Fondbolagens arbetsmetoder i etikarbetet skiljer sig också mycket åt och tre metoder dominerar bland de åtta etiska fonder som Fair Trade Center har granskat; etisk exkludering av branscher, etisk exkludering utifrån internationella normer och inkludering av företag utifrån hållbarhetskriterier. Fonderna som granskats är Premiesparfonden, Folksam LO Sverige, Folksam Aktiefond Sverige, Lärarfond 21-44 år, KPA Etisk Aktiefond, Swedbank Robur Ethica Miljö Sverige, Carlson Sverigefond och Aktie-ansvar Sverige. Det är de största och mest populära miljö-/etikfonderna inom premiepensionssystemet.
”Fondbolagens etikarbete skiljer sig åt markant och de brister i sin information gentemot småsparare. Därför är det mycket viktigt att de blir tydligare i sin information annars kan det bli förvirrande”, säger Christopher Riddselius, rapportförfattare och projektledare på Fair Trade Center.
Granskningen ”Etiska fonder – för en bättre värld?” visar att de jämförda fondbolagens etikarbete också skiljer sig åt inom metoderna eftersom fondbolagen har olika kriterier för olika metoder. Medan Folksam LO Sverige bara exkluderar tobaksföretag väljer exempelvis Swedbank Robur Ethica Miljö Sverige bort branscher med koppling till tobak, alkohol, spel, pornografi och vapen. Det är även skillnad mellan hur många procent av ett företags omsättning som får komma från exkluderade branscher. De senaste åren har det blivit vanligare att utifrån hållbarhetskriterier inkludera företag i fondinnehaven och allt fler fondbolag för ägardialog med företagen de har innehav i. Även här ser det annorlunda ut för olika fondbolag. Ägardialogen kan exempelvis omfatta allt från telefonsamtal till besök hos leverantörer.
”Fondbolagen måste bli bättre på att tydliggöra på vilka grunder företag inkluderas utifrån hållbarhetskriterier i innehaven och vad ägardialogen har för mål. Annars blir det svårt att bedöma vilken effekt dessa metoder har för etikarbetet”, säger Christopher Riddselius.
Fem av de åtta granskade fondbolagen kombinerar de tre metoderna. Exempelvis Sjunde AP-fondens Premiesparfonden endast exkluderar företag utifrån internationella normer och Aktie-ansvar Sverige exkluderar endast företag utifrån branscher. Sjunde AP-fonden har dessutom innehav i flera företag som har kritiserats för brott mot mänskliga rättigheter och miljö.
För några veckor sedan uppmanade Fair Trade Center allmänheten att skicka protestbrev till den thailändske premiärministern att omedelbart frisläppa arbets- och människorättskämpen Somyot Pruksakasemsuk. Påtryckningarna har gett resultat och nu är Somyot frisläppt.
Den 8 juni 2010 lanserar Apple sin fjärde generation iPhone. Arbetsrättsaktivister över hela världen har utsett samma dag till en minnesdag för att hedra de tio arbetare som tagit livet av sig på Foxconns fabrik i södra Kina. Fabriken tillverkar telefoner och komponenter åt bland andra Apple och Sony Ericsson. I samband med detta lanserar det europeiska projektet makeITfair en vykortskampanj för att sätta press på mobiloperatörer som Telia, Telenor, 3 och Tele2. Kampanjens budskap är att dessa företag måste börja erbjuda schyssta och gröna mobiltelefoner till sina kunder.
Den 24 maj arresterades arbets- och människorättskämpen Somyot Pruksakasemsuk, utan anklagelser, och sitter nu anhållen vid en militärbas i Thailand. Detta skedde i samband med de politiska oroligheterna i Thailand. Clean Clothes Campaign och andra organisationer är mycket angelägna om att få honom frisläppt och uppmanar nu allmänheten att kontakta thailändska myndigheter.
I många av Fair Trade Centers rapporter nämns olika märkningar, certifieringar och andra typer av initiativ med anknytning till Corporate Social Responsibility (CSR, det vill säga företagsansvar) och rättvis handel. Exempel är Rättvisemärkt, Svanen och FWF (Fair Wear Foundation). Det kan som konsument vara svårt att veta vad dessa olika märkningar och initiativ innebär och vilka kriterier de använder. För att underlätta har Fair Trade Center tagit fram en översikt som gör det möjligt att jämföra dem på ett antal viktiga punkter och snabbt få en uppfattning om hur de fungerar.
